Svenskt Ambulansflyg är ett kommunalförbund där samtliga Sveriges 21 regioner är medlemmar. Verksamheten samordnar och utför ambulanstransporter med flygplan och har beredskap vid tre baser, dygnets alla timmar, året runt.
Svenskt Ambulansflyg är fördelat på tre baser i Umeå, Arlanda och Landvetter. Umeåbasen öppnade november 2021, Arlanda och Landvetter i februari 2022.
– Sedan hösten 2021 är jag en av 20 utvalda specialistsjuksköterskor, varav vi är fem stycken från Skellefteå som fått tjänst på basen i Umeå åt Svenskt Ambulansflyg. Det är alltså Sveriges 21 Regioner (fd. Landsting) som gått samman och startat ett flygbolag, där vi har 6 jetplan av modellen PC24, berättar Maria Vikström som är Flightnurse.
Svenskt Ambulansflyg hyllar svenska fyrarnas betydelse som ljuset i mörkret och har därför döpt planen efter ett antal svenska fyrar. Blå Jungfrun, Rödkallen, Svenska Björn, Vinga Högbonden och Nidingen.
– Vi som jobbar på flyget är alla erfarna IVA eller narkossköterskor. En av oss jobbar alltid i team med två piloter och ibland följer mer personal med som t.ex. barnläkare och barnsjuksköterska med en bebis i kuvös, säger Maria.
Längst bak, Maria Vikström, Anestesi-Sjuksköterska, jobbar 50% Flyg (Umeå), 25% Ambulans (Skellefteå) och 25% Operation (Skellefteå). Från vänster, Lars Lindgren, Intensivvårds- och Anestesi-Sjuksköterska, jobbar 50% Flyg (Umeå) och 50% Operation (Skellefteå). Ann Burlin, Intensivvårds- och Anestesi-Sjuksköterska, jobbar 50% Flyg (Umeå) och 50% Operation (Skellefteå). Gabriella Stenlund, Intensivvårds-Sjuksköterska, jobbar 50% Flyg (Umeå) och 50% Intensiven (Skellefteå). Sara Westling, Intensivvårds-Sjuksköterska, jobbar 50% Flyg (Umeå) och 50% Intensiven (Skellefteå).
Svenska Ambulansflyget har ungefär 350 patienter/uppdrag per månad.
– Vi transporterar patienter från flygplats till flygplats inom Sverige och ibland även utomlands. Nästan alla transporter är mellan sjukhus, säger Maria och fortsätter.
– Helikopter och vägburen ambulans hämtar patienter hemma eller i terrängen. Det kan exempelvis vara hjärtpatienter, stroke, frakturer, IVA-transporter (nedsövda patienter), kuvöser, organdonationer/transplantationer, olyckor, sjuka barn, brännskador, nyopererade mm. Vanligtvis är det patienter som behöver flyttas till ett annat mer specialiserat sjukhus för behandling eller hem igen från olika behandlingar, förklarar hon.
– Flygplanen kan byggas om i många olika konfigurationer utifrån hur många bårar och stolar som behövs. Flygjobbet är generellt inte olikt det vanliga ambulansjobbet, vi är bara uppe i luften istället för nere på marken, säger Maria.
– Transporterna samordnas med flera patienter under samma flygsträcka om det är möjligt. Koordineringen av hela ambulansflyget sker i Umeå. En tredjedel av transporterna är akuta med kort inställelsetid. Dagtid har vi fem besättningar med två piloter och en Flightnurse, nattetid har vi tre besättningar med två piloter och en Flightnurse. Vi har sex flygplan i Sverige med fem i beredskap och det sjätte är i rullande underhåll. Planen är identiskt bestyckade och om det t.ex. sker en stor olycka i norra Sverige, kan alla flygplan aktiveras. Eller vid organtransplantation, då kan flera patienter och organ behöva flygas från olika håll inom ett mycket kort tidsintervall, säger Marianne Holmberg som är kommunikationsansvarig.
Varför behövs det flygplan, räcker det inte med helikoptrar?
– En helikopter flyger långsammare än flygplan och kostar mycket mer per flygtimme. Redan vid ett avstånd på cirka 25 mil är det mer effektivt både gällande kostnad och tid att utföra transporten med flygplan, berättar Marianne och fortsätter.
– Men helikoptern är jättebra på att hämta patienter ute i terrängen, exempelvis vid en olycksplats och behövs även för beredskapen regionalt. Flygplanet i sin tur passar bäst när avstånden är lite längre och när patienten klarar av att lyftas mellan en ambulans och flygplan, säger Marianne och avslutar med att berätta att alla Sveriges flygplatser har betydelse när det är bråttom, det kan vara avgörande för att rädda liv.
