Sedan 2005 har Sema Panboon rest som hjälparbetare till olika naturkatastrofdrabbade områden runt om i världen. Senast var han i Moldavien, då för att hjälpa till med att organisera mottagandet av ukrainska flyktingar. ”Vi har det så bra i Sverige 365 dagar om året och kan jag hjälpa någon annan under kanske 30 dagar gör jag det gärna”, säger han.
Hemma i familjen Panboons hus står Semas resväska packad – och den är inte fylld med badkläder. Nej, Sema Panboon har sedan 2005 åkt till platser runt om i världen som har drabbats av naturkatastrofer. Han är anställd av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och skulle ett land drabbas av exempelvis en jordbävning eller översvämning kan Sema snabbt ge sig iväg för att hjälpa till med återuppbyggnaden.
– Jag är som en scout, alltid redo. Väskan står där. Kommer en förfrågan kan jag åka dagen därpå. Det enda är att jag behöver veta är ungefär hur länge jag ska vara borta för att packa underkläder och sockar. Kläderna och förpackningsmat finns redan i väskan, säger Sema, som även är en representant för Lions i Skellefteå.
Där hjälper han till i deras projekt Bring Quality to Life, där de i samarbete med MSB skickar tält till drabbade områden för att människor där ska ha tak över huvudet.
I 18 år har Sema levt detta liv och hans första uppdrag för MSB var att åka till Thailand för att hjälpa till med teruppbyggnaden efter sunamin. Därefter har han varit i bland annat Mocambique (2019), Neapel (2015), Haiti (2010), Albanien (2019), Nigeria (2016) och Kongo (2021).
– Jag är med i en resursbas för MSB. Blir det en jordbävning i Haiti i morgon kommer MSB att skicka ut förfrågningar om att åka dit om två dagar till en massa människor, säger Sema.
Därefter börjar en urvalsprocess av MSB och i slutändan kanske det är fem eller tio personer från resursbasen som åker.
– Jag är lyckligt lottad att MSB fortfarande vill ha mig, för det är trots allt ett urval. Bara för att man tackar ja är det inte säkert att man får åka, säger Sema.
Vilka egenskaper är det du har som passar bra för dessa typer av uppdrag?
– MSB vill väl ha någon som är flexibel, har mycket erfarenhet och kan fungera lite som en problemlösare på plats. Du har inte många timmar på dig att lösa problem. Ett exempel är från Filippinerna 2013. Klockan tre på natten fick jag ett samtal om att det svenska flyget inte fick landa för att det inte fanns någon tidslucka för planet.
Då fick jag springa till flygtornet klockan sju på morgonen för att gulla med dem och säga att det här planet måste landa, annars blir hjälpen till folket fördröjd. Då måste man vara flexibel och uppfinningsrik för att få planet att landa, säger Sema.
Hur löste du det?
– En massa prat och massor av social kompetens, och till slut lyckades vi landa mot att vi lovade att lasta ur ett Herkulesplan på 20 ton på under 30 minuter, säger Sema.
Återigen, hur löste du det?
– Det är bara att gulla vidare, haha. En massa truckar och en massa människor stod redo när planet landade, säger han.
Sema gör mellan en och tre hjälparbetande resor per år och då är han borta i allt från två till sex veckor per tillfälle. Under de här veckorna är det jobb upp emot 16 timmar per dygn.
– Vi ger järnet i en månad och då är man helt slut. Då är det bara att åka hem och sedan får nästa team komma, säger han.
Det låter väldigt intensivt. Hur mår du efter en sådan resa?
– Jag har gjort det här så länge och jag brukar säga att man dränerar sig på vägen hem. Resan hem är världens bästa bearbetning. Det tar X antal timmar att resa hem, ibland en och en halv dag. Jag bor där jag bor. Landar du klockan nio i Stockholm tar man sig inte hem direkt. Jag hinner bearbeta det med mig själv och har man tur är vi två som reser hem tillsammans. Sedan har jag vänner och kollegor jag pratar med, säger han.
Vanligtvis åker Sema till städer som har drabbats av naturkatastrofer, men när Ryssland invaderade Ukraina fick han åka till Moldavien, ett av Ukrainas grannländer.
– I och med Ukrainakrisen fick jag i uppdrag att kolla hur det skulle påverka Moldavien. De var rädda att det var många flyktingar skulle lämna Ukraina och då är Moldavien ett av länderna de kan passera, säger Sema.
Vad blev er uppgift när du väl befann dig på plats i Moldavien?
– Vi skulle hjälpa den moldaviska regeringen med hjälputrustning till ukrainska flyktingar. Jag var i första hand där och levererade viktig utrustning, men hjälpte också till att kolla hur Molda ien skulle klara av en anstormning. Det blev som två uppdrag i ett, säger Sema.
Jag tänker att det är många som säkert funderar på att åka och hjälpa till som du gör, men att långt ifrån alla gör det.
Vad är det som gör att du trots allt åker?
– Vi har det så bra i Sverige 365 dagar om året och kan jag hjälpa någon annan under kanske 30 dagar gör jag det gärna, säger Sema och lyfter fram sin familj samt sin arbetsgivare (Mannbergs Fastigheter).
Utan deras stöd hade han inte kunnat resa världen runt för att hjälpa till.
– Har du partner måste det fungera hemma för man lämnar en stor belastning hemma när man reser iväg. Dessutom måste arbetsgivaren vara villig att släppa dig. Man vill trots allt komma tillbaka till ett jobb. Har du förstående personer runtomkring fungerar det, säger han.
Hans familj består av fru och två barn, som nu är 22 och 24 år. 2005, när Sema hade sitt första uppdrag via MSB, var barnen fem och sju år.
– Jag har missat många skolavslutningar och födelsedagar, konstaterar han.
Kan det gräma dig?
– Ibland är det tråkigt, men det är också prioriteringar. Ta Haiti 2010 där 3,2 miljoner människor inte hade någonstans att bo och sedan har man ett födelsedagskalas att gå till. Det är såklart ändå tråkigt att missa en födelsedag, men jag är ändå med dem. Jag försöker hålla mig hemma vid midsommar och jul. Försöker, säger Sema och skrattar.
Text: Johannes Hägglund Foto: Birgitta Hägglund
