En välmående förening med attraktiv verksamhet och spännande framtidsutsikter. Nej, det är ingen överdrift att beskriva Skellefteå Skidklubb på det sättet. Vi är där vi vill vara, säger ledaren Sara Enqvist. Nu ska vi förvalta det här och bygga vidare på den fina grund vi skapat.
Främst handlar det om att få fler av föreningens alla duktiga barn– och ungdomsåkare att fortsätta även som juniorer och seniorer.
– Våra förutsättningar är väldigt bra. Skidstadion på Vitberget håller hög klass och Skellefteå kommuns fritidsenhet är fantastiska på att hålla spårsystemet i kanonskick. Nu hoppas vi bara att en rullskidbana kan bli verklighet inom några år, säger Sara Enqvist. Hon fortsätter:
– Under de senaste tre–fyra åren har vår ungdomsverksamhet upplevt ett otroligt uppsving.
Antalet åkare har ökat år för år. Inte minst under pandemin.
– När det inte gick att träna idrotter inomhus, till exempel innebandy, hittade barn och ungdomar till oss i stället. Många tyckte att det var så roligt att de ville fortsätta även när restriktionerna hävdes.
SSK har nybörjarverksamhet – skidskola – för sexåringar. Träning en gång i veckan vintertid.
– Sex– och sjuåringar tränar tillsammans, sedan har vi träningsgrupper med två åldersgrupper ända upp till junioråldern där alla tränar olika mycket.
Sammanlagt ar föreningen cirka 140 barn– och ungdomsåkare. Sedan finns det lika många aktiva vuxna.
– Vi startade en vuxenskidskola för tio–tolv år sedan som snabbt blev väldigt populär. 40 personer anmälde sig första året. Därefter ökade det.
– Ju fler vuxna som börjar åka längd-skidor, desto fler barn drar de med sig. Det blir ofta en familjeangelägenhet, säger Sara.
Hon har en deltidsanställning i föreningen.
– Det innebär att vi kunnat starta projekt och förverkliga idéer på ett annat sätt än om vi enbart kunnat förlita oss på ideella krafter. Vuxenskidskolan och sommarskidskolan är två exempel på det.
– Men det mesta är givetvis uppbyggt kring folk som ägnar sig åt föreningsarbete på fritiden, i första hand föräldrar till aktiva barn.
Engagemanget hos föräldrar att hjälpa till är generellt stort.
– I de yngsta åldersgrupperna är kraven på ledarnas kunskaper rent tekniskt och erfarenhetsmässigt inte så stora. Här är det viktigt att skapa glädje och att se alla åkare.
– I de äldre åldersgrupperna är det bra om man har tränarutbildning och det är glädjande nog många som vill förkovra sig som ledare.
I takt med att föreningen får fler åkare behövs fler ledare. Och fler ledare som kan följa med upp i junior– och seniorverksamheten.
För fem år sedan hade Skellefteå SK få tävlingsåkare på juniornivå. Nu har man nio åkare som går på skidgymnasium eller skidhögskola och tre ungdomar som satsar på LIU – lokal idrottsutbildning – med Sara i Skellefteå.
– Det känns väldigt lovande inför framtiden.
Men Sara och hela Skellefteå SK månar samtidigt om samarbetet med föreningarna i närheten och för att bevara bredden på längdskidåkningen i hela kommunen.
– Vi vill inte suga upp alla talanger till oss utan strävar efter att det ska finnas kvar verksamheter bland annat i Burträsk och Kågedalen.
– Mångfalden är viktig, vi vill hålla igång Skidserien och när det kommer fram åkare som vill satsa är vår önskan att de kan träna en eller ett par dagar i veckan med oss och resterande i sina moderföreningar. Det tror vi är den bästa modellen för att längdskidåkningen ska finnas kvar i så många föreningar som möjligt, säger Sara Enqvist.
Text: Olof Wigren
