”Rasism är ständigt närvarande”

344
inna

Hon har inga renar, bor inte i kåta och erkänner utan omsvep att hon inhandlar sitt renkött i matvarubutiken. Har hon ändå rätt att kalla sig hundra procent same? Skellefteåguiden tog en fika med Ina Omma som pratade om normer, rasism – och den ovana rollen som nybliven influencer.

Den ena dagen täckjacka, den andra dagen vindjacka. Den tredje, fjärde, femte och sjätte dagen ett galonställ som hade gjort fashionistan Paddington grön av avund. Vilda västernvädret fortsätter att panga hejvilt och på väg till intervjun den här grådaskiga november­dagen lyser äntligen solen – den sista solstrimman löses upp som en brustablett i ett glas spökvatten när jag korsar torget.

I ett alltmer grått klimat lyser den klarröda och blå färgen upp, där hon tagit plats – längst in i caféet. Trots att vi aldrig setts tidigare är hon inte svår att känna igen; klädd i samisk ullsjal och näbbskor ser hon inte ut som vilken Skelleftebo som helst. Runt halsen bär hon en brosch som hennes man Niilá gjort.

– ANNONS –

”Vem ska skriva om inte en same?”

Som sydsame bär Ina det samiska arvet. Hon berättar att hon funderat på det länge – men det var först när hon fick frågan om att skriva en text om rasism mot samer som hon vågade ta steget fullt ut i offentligheten.
– Till en början var det ingen självklarhet, men sedan tänkte jag: Vem ska skriva en text om rasism om samer om inte en same?

innaiartikel

Första inlägget på instagram postades i ­slutet av juli. Och responsen var – och fortfarande är – överväldigande.
– Det där är så sjukt, jag har fortfarande inte förstått vidden av det, säger Ina Omma och ler.
– Jag har uteslutande fått bra reaktioner. Men det är viktigt att poängtera att de här funderingarna är inget som är unikt för mig, utan jag vet att många med mig har liknande tankar. Man kanske pratar om det två och två, men många tycker att det är lite läskigt att nämna offentligt. Just för att det samiska samhället är litet så finns risken att bli utstött.

Reflektion och diskussion

Flödet beskriver hon som en hybrid mellan reflektion och diskussion. Här tar hon upp fördomar, rasism, samisk kultur, identitet och normstruktur.
– Vardagsrasism är ständigt närvarande för samer. Fördomar och exotifiering stöter vi på varje dag. Det kan handla om allt från att ­renskötare anklagas för att kasta ut renar framför tåg till att bli kallad fula eller exotifierande saker som ”l*pphora” eller ”snö­indian”. Många vet inte om vad de gör eller att det de säger är rasistiskt eller fördomsfullt, därför känns det viktigt att lyfta dessa ämnen. Vad det innebär och hur det är att vara same idag, och hur det samiska samhället ser ut är det inte många som vet. Jag försöker med mitt konto ge ökad förståelse och kunskap hos ­omgivningen.

Närmar sig 10 000 följare

Fyra månader efter starten närmar hon sig 10 000 följare.
– Det känns jättekul, men främsta målet med kontot är att informera, utbilda och framför allt öppna upp för diskussion och frågor!
Jag vill att vem som helst ska kunna läsa och förstå det jag skriver och jag vill att det ska vara högt i tak och att man ska känna sig välkommen.

Hur många av dina följare är samer?
– Jag gjorde en liten undersökning och frågade mina följare. Det visade sig att ungefär 20 procent av mina följare är samer. Då får man ha i åtanke att vi är ganska få samer generellt i samhället. Jag hoppas att icke-samer får en lite rättvisare bild av vad samer är för något, hur det är att vara same idag, hur samiska normer och det samiska samhället fungerar och vad vi tampas med. Okunskap är vår största fiende och den tar slut här!

Med tanke på inledningen: Du ­nämner strukturella normer som same – till exempel bo i kåta, äga renar och vara självförsörjande av renkött. Om du inte uppfyller alla kriterier riskerar du av andra att inte ses som äkta. Känner du dig som hundra procent same?
– Helt och fullt!

– ANNONS –
Föregående artikelViking lanserar världens första pizzajulkalender
Nästa artikelMando Diao till Skellefteå