Markus om valets påverkan på boendekostnaden

Native bild boendekostnader

Valdagen närmar sig och partiernas kamp om väljarna hårdnar. Men hur påverkas egentligen landets bostadsrättsägare av det stundande valet? Markus Pålsson på SBC reder nu ut några av de viktigaste bostadsrättsrelaterade frågorna och går igenom de olika partiernas ståndpunkter.

Bland de åtta riksdagspartierna finns det olika sätt att se på hur Sveriges bostadspolitik ska bedrivas. Hur valresultatet blir kan därför komma att påverka landets bostadsrättsägare. I en tid av ökad inflation och stigande räntor blir den ekonomiska politiken extra viktig och beslut som rör exempelvis ränteavdrag, amorteringskrav och fastighetsskatt kan i hög grad påverka den enskilde bostadsrättsägarens ekonomi.

Ränteavdrag och amorteringskrav har stor inverkan på bostadsrättsägarens kostnader
Ränteavdraget innebär att alla bostadsrättsägare med bolån kan dra av 30 procent av ränteutgifterna på skatten. Under mandatperioden har alla riksdagspartier utom Moderaterna varit mer eller mindre öppna för en nedtrappning av avdraget, vilket skulle innebära ökade boendekostnader för bostadsrättsägare med lån. Under våren har dock många partier backat i frågan, till följd av det rådande ekonomiska klimatet.

Även amorteringskravet är något som fastställs i Riksdagen och som har stor inverkan på bostadsrättsägares boendekostnader.

– Höga amorteringskrav kan slå hårt mot de som planerar att köpa sin första bostadsrätt. Dessutom gör den stigande inflationen och höjda räntor att både de egna bolånen och avgiften till föreningen kan bli dyrare. Något som gör det både svårare att ta sig in på bostadsmarknaden och dyrare för de som redan äger en bostadsrätt. I år har riksdagsvalet och partiernas olika ståndpunkter i frågor som rör amorteringskrav och ränteavdrag därför extra stor betydelse för bostadsrättsägare, säger Markus Pålsson, Affärsområdeschef Ekonomisk förvaltning på SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum AB.

Några lösningar som föreslagits är startlån för förstagångsköpare och omformning av amorterningskraven. Något som Socialdemokraterna lagt fram. Moderaterna vill i stället höja bolånetaket och göra det lättare att spara till kontantinsatsen genom sänkt skatt på investeringssparkonton. Vidare vill Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna avskaffa det förstärkta amorteringskravet på bolån.

Återinförd fastighetsskatt en omdebatterad fråga
Även fastighetsskatten har varit en omdebatterad fråga. Idag behöver bostadsrättsföreningar endast betala fastighetsskatt för lokaldelen i fastigheten. År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten men under fjolåret togs frågan om ett återinförande upp i både Socialdemokraternas och Miljöpartiets kongresser. Idag är det dock bara Vänsterpartiet som vill återinföra den statliga fastighetsskatten medan Miljöpartiet på sikt vill se en genomgripande reform för beskattning av fastigheter.

– När fastighetsskatten avskaffades ersattes den av en kommunal fastighetsavgift för bland annat bostadsrätter. Detta betalas idag av föreningen och påförs månadsavgiften. En återinförd fastighetsskatt för den enskilde bostadrättsägaren kan för somliga innebära en kännbar ökning i boendekostader. Detta kan bli extra tufft i en tid då även räntor och avgifter ökar, avslutar Markus.

Föregående artikelAnrik förening fyller 70 år
Nästa artikelFör full hals – sjöng Nynningen på 70-talet