Vad händer på bostadsmarknaden? Är det läge att köpa nu när priserna går ner eller är det bäst att sitta still i båten? Elin Fornbrandt, rådgivare på Handelsbankens bolåneinstitut Stadshypotek, ställer tio av de vanligaste kundfrågorna till Helena Bornevall, seniorekonom.
Varför ökar boendekostnaderna just nu?
– Hög inflationstakt driver upp ränteläget samtidigt som energipriser skjuter i höjden. Det blir en dubbelsmäll för hushållen och tynger boendeekonomin, något som även påverkar bostadspriserna.
Kan jag påverka utvecklingen? Hur sänker jag mina boendekostnader?
– Pris och ränteläget är svårt att rå på som privatperson. Däremot kan man sänka sina energikostnader genom att hushålla med energikonsumtionen. Och om tillräckligt många gör det kan faktiskt elpriset dämpas. När det gäller boräntorna behöver man fundera över vilka marginaler man har för att klara snabba förändringar i räntekostnader. Det kan också vara intressant att räkna på om det lönar sig att investera i sitt boende på ett sätt som sänker energikostnaderna, till exempel bergvärme och solceller.
Vad händer på bostadsmarknaden?
– Aktiviteten har dämpats ordentligt sedan förra året och vi ser nu en betydligt mer avvaktande bostadsmarknad med förhållandevis många objekt till salu.
Är det läge att köpa nu när priserna går ner?
– Fördelen att köpa nu är alltså att du har fler objekt att välja mellan. Stigande boendekostnader har bidragit till fallande bostadspriser och jag bedömer att de kan falla ytterligare och kanske stabiliseras först när räntorna toppat, vilket i vår prognos är framåt vårkanten nästa år. Det finns alltså anledning att tänka sig för innan man rycks med i eventuella budgivningar.
Hur mycket kan bostadspriserna gå ner?
– Vi räknar med en nedgång på uppemot 15 procent, men utesluter inte en större nedgång. Ändå är det inget krisläge på bostadsmarknaden, det sker försäljningar och nedgången är såhär långt inte större än vad som kan motiveras av de högre räntekostnaderna.
Hur påverkar det här fastighetsbranschen. Kommer byggandet avta?
– Ja, lägre bostadspriser tenderar att gå hand i hand med minskat byggande och vi har också sett att byggbolagens framtidsutsikter dämpats. Till det har vi sett en tydlig inbromsning i antal byggstarter under första halvåret sannolikt till stor del drivet av brist på och stigande priser på insatsvaror och material.
Hur ska man tänka om räntorna? Är det för sent att binda?
– Det är inget guldläge att binda räntan, men heller inte nödvändigtvis dåligt. De bundna boräntorna steg tidigt på förväntningar om stigande räntor och nu stiger de rörliga boräntorna i snabb takt. Det finns fortsatt en stor osäkerhet kring hur mycket räntor kommer stiga. Slutsatsen blir att ju mindre marginal du har i din privatekonomi att hantera en oväntad ränteuppgång, desto större anledning att binda räntan.
Är det viktigare att amortera eller spara, det står ju en vinter för dörren där man kanske behöver en buffert för exempelvis högre elpriser?
– Stora svängningar i energikostnader och ökad osäkerhet kring ränteläget talar för ett behov av större privatekonomiska buffertar framöver. Det kan vara klokt att prioritera en rejäl buffert för oförutsedda utgifter och tillfälliga inkomstbortfall, framför mer riskfyllda placeringar.
Kan de högre räntorna påverka ränteavdragen?
– Ränteavdragen är utformade så att man får avdrag med 30 procent upp till räntekostnader på 100 000 kronor per person, efter eventuella kapitalinkomster, och därefter med 21 procent. Detta är viktigt att känna till för att det inte ska bli en obehaglig överraskning. Med stigande räntor är det fler som kommer överstiga den nivån, vilket betyder att de stigande räntorna blir extra kännbara.
Hur påverkar inflationen mitt bolån? Kan den höga inflationen minska hushållens skuldsättning?
– En del tänker att stigande inflation är det som behövs i vår högt skuldsatta värld, för att få ned skuldsättningen, men det förutsätter att inflationen drivs av stigande löner. Det är inte vad vi ser i Sverige idag. En utveckling med snabbt stigande löner riskerar dessutom att driva upp inflationsförväntningarna och leda till än större ränteuppgång.
